Going wrong

Jag har fått världens chans nu, nått som det flesta kanske aldrig ens kunnat drömma om.
Jag har en underbar familj som stöttar mig till 100%
Och jag får inte glömma mina vänner, gamla som nya

Men inuti gråter jag, fråga mig inte varför. Jag har inget svar. Allt känns bara jätte jobbigt. Som när man var fjorton och tyckte att hela världen var emot en. Överkänslig mot minsta lilla. Jag vill inte känna så här! Jag ska inte känna så här!
Skulle vilja krypa in i en varm famn och bara gråta tills jag inte har några tårar kvar längre.

Kommentarer
Postat av: josse

Bea.. tänk så här är det åt helvete kan du ALLTID åka hem! Då har du provat iallafall, sen behöver du inte stanna där hela livet! Jag vet att det känns tomt och skrämande att man måste klara sig själv, men både du och jag har gjort det tidigare ! Kom du inte ihåg vad vi sa när vi flyttade till lägenheten tillsammans? "Vi har kommit mycket längre än dom där hemma. Ö-vik är som en bubbla" Jag VET att du klarar det! GO BEA!

2008-07-07 @ 09:07:33
URL: http://joas.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0