Stryp mig långsamt

Jag är så less på all ytlighet så jag kommer nog snart skrika rakt ut eller åtminstonde bli psykiskt störd, yeah thats right! Mer än innan!!! De ni, det är det ingen som kommer kunna hantera och jag kommer verkligen inte kunna göra det.
Nä seriöst nu. Det måste väl finnas nånting annat än senaste mode/smink bla bla?

JAG ÄR SÅ GLAD ATT JAG KAN FLYGA IVÄG TILL MINA HÄSTAR OCH EN LIKASINNAD UTVECKLINGSFÖRSTÖRD MARIA SOM ÄR LIKA OBRYDD SOM MIG.

Snart ska jag iväg och rida, får se hur det går med benet. Tur Maria tar Ko så jag inte ska rida båda två iaf. Det värker fortfarande men jag har faktiskt inte tid med att de inte ska gå bra idag. Snart ger jag fan upp. Är det inte hästen det är fel på så är de mig. Jag börjar seriöst tro på att min familj har en förbannelse över sig då det gäller hästar. Kommer ihåg att jag och Josefin satt och pratade om det för några år sedan, och varför inte liksom? Men kan nån vara snäll och berättade de för mig då så kan jag lägga av sedan och bara ha mina djur för skojs skull.

Hästarn verkligen stormtrivs där de bor nu iaf, ja tror aldrig jag sett Lillan så medgörlig som hon är nu, Allsvinn är som ett stort busfrö och Korbesta.. hm ja hon är bara sådär underbar:)

Ikväll så ska jag till Maria och Jonte, vi ska sätta ihop lampor som pappa sen ska försöka sätta upp imorgon kväll:)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0